Idag axlar vi åter vår frisörmantel och beger oss ut på upptäcksfärd. Vi har stämt möte med mannen bakom succén Olaplex som nu lämnat den serien bakom sig för att lansera något nytt och spännande. Serien heter Epres och utlovas vara kanonbra. Likt Olaplex bygger den upp håret inifrån, men på ett smartare och enklare sätt denna gång.
Idag packar vi vår väska för att åka upp till familjens sommarstuga (vilket är ett Italienskt mansion uppe i bergen) På vägen dit gör vi två fantastiska stopp, ja vi börjar med lunch på en Michelin-restaurang vid namn Bell´s. De beskriver sin stil som ”Franch” vilket är en kombo av french + ranch och det stämmer mycket väl. Det finns sniglar och musslor, men också stora stekar och pommes på menyn.
Vi fortsätter sedan till vingården Stolpman där vinprovning stundar. Det visar sig otippat att jag fick en flaska från denna vingård från min man efter showens premiär, ja då fick jag presenten ”Love you bunches”. Under en stor ek (500 år gammal) så dukas sex olika viner fram och vi njuter av fulla drag:
Sedan når vi fram till ”sommarstugan” i Hollister och packar upp våra väskor. Nedanför huset ser man havet, i ett hus invid (här bor man med typ 1 km avstånd från varandra) huserar Julia Roberts. Daniel grillar en stek och vi kryper ner i jacuzzin.
Ett mörker och en tystnad sänker sig över nejden och vi kryper slutligen ner i våra sängar och somnar som ett par bokmärks-barn. Gud som haver barnen kär…
Vi närmar oss höst-epicentrum och man bör inte undvika en daglig promenad i tidig otta, nej passa på att insupa dessa fantastiska förändringen av naturen.
När naturen byter skepnad så gör vi det med och idag cyklar jag iväg och inhandlar höst-dekorationer för att pynta entrén till Luleås bästa frisörer – Sax & Maskin. Se så fint det blev (i filmen här invid)!
Jag köper mig även ett par ockra-gula manchester-byxor och en benvit T-shirt och känner mig som ett med naturen, ja man kan motivera onödiga inköp med i princip vad som helst.
Ta hand om er och njut med bladen sitter kvar i sin krona. Amen
Den dagliga morgon-promenade runt sjön är spektakulärt vacker och jag njuter varje steg jag tar. Hösten djupnar och detta är en av mina favorit-årstider. Ja då mörkret närmar sig, men då bladen likt en vedeldad spis håller ställningarna och hoppet uppe. Så snart bladen blåst bort i en höststorm så blir jag en trumpen muminfigur som först återfår fattningen då den första snön lagt sin frälsande slöja över staden.
Efter jobbet så går jag och vår dotter Amoranda på gymet, ja två gånger i veckan så har jag ett Pt-pass med henne. Hon tycker att vi grillat för lite i sommar så efter vår muskelbyggnad så gör vi spett med kyckling, svamp, grillpaprika, morot och palsternacka. De får alla var sin marinad (kycklingen får en Teriyaki/ soya variant) som vi vispar ihop likt Magica de Hex. Vi grillar spetten i ugnen på grill 220 C, typ 10 minuter på varje sida. Till det en kall färsk-potatis-sallad (klyftor med skal som fått sjuda i typ 10 minuter) som sedan fått kallan och därefter döpts i ett heligt bad av olivolja, vitlök, kapris, salladslök, svartpeppar och flingsalt.
Kortet tas tyvärr innan den delikata dressingen av 1 dl Crème fraîche, 1 msk majonäs, 1 dessertsked pressad citron, salt och svartpeppar adderats. Hur det smakade? Delikat! Det enda minuset var att grillgallret var tvungen att svinto-behandlas, ja glöm för guds skull inte bort att lägga en plåt med bakplåtspapper under gallret!
Jag vaknar tidigt av en kaffedoft som sprider sig i det falu-röda torpet. Mor bjuder på frukost och vi tar en promenad ute bland hennes blommor. Det är början av augusti och pionerna har kastat in handduken medan andra arter förbereder sig på att brista ut i något storslaget. En välkomponerad blombänk som blommar hela sommaren är a och o, säger hon. Jag plockar med mig en bukett som minne av denna dag, ja det är strax dags att vända åter.
Efter jobbet så kör till min hemby Tallberg med tillhörande moder. Mamma vill ha en make-over och jag klipper henne, färgar ögonbrynen och går igenom hur man lägger en enkel make-up. Jag har köpt med mig lite smink från Anastasia Beverly Hills (bl.a denna penna som visar sig vara perfekt färg för min moder) och som genom ett trollslag blir denna kvinna ännu vackrare (hon fyller 85 i år)
Jag har dessvärre köpt med mig kvällstidningarna till henne och hon högläser Jonas Gardells ledare i Expressen. Därefter tvingas jag förklara termer såsom ”läderfetisch” och ”kast med liten dildo” Nu behöver jag en make-over!
Hur tråkig kan en och samma morgonpromenads-sträcka egentligen vara? Inte tråkigt alls. Föränderligt underbar faktiskt. Dessa 4,5 km bär varje dag på något nytt och idag är det varsel av höst som infinner sig. Fåglarna gör sig redo för avsked och äter upp sig till pärl-höne-storlek och några av björkarna bär på ett gulnat löv. Luften är fuktigt och mina steg är lätta, ja högsommar-tiden med svettig rygg, släpande steg och kisande ögon är nu förbi. Amen.
Under juli månad så har Gud bestämt att vi inte behöver jobba lördagar och nya möjligheter öppnar sig. Nu kanske ni tror att vi passar på att ta sovmorgon och lata oss, men där tar ni fel. Eftersom vårt hus rappas om så har ett byggdamm lagt sig likt en pudrad semla över hela vår lägenhet.
Idag så lyfter vi därför ut allt från bokhyllan och kör skålar, vinglas osv i diskmaskinen, dammvippar böcker SAMT går igenom alla köksskåp och diskar om rubbet!
Det tar fyra timmar men sedan rullar vi ut en bordsduk, köper en bukett rosa lejongap och inbillar oss att vår lägenhet är en scen i ”Fanny & Alexander” Fridfull lördag mina läsare!
En sol sveper in över Luleå. Inte en stekande sådan utan en sån som lockar en ut på en promenad. Vinden är sval och jag älskar den svenska sommaren när den håller sig vid 20 grader. Jag går runt sjön och försöker att sjunga igenom alla 10 låter till föreställningen i höst. Jag missar ord på varje låt men det är ju ”länge” tills september…
Zeb lagar egen gnocchi, ja vi kokar potatis adderar mjöl, ägg och salt. Som paltdeg fast med ägg och det att potatisen är förkokt. Jag reflekterar att jag aldrig skulle äta palt utan att dricka mjölk men jag skulle aldrig dricka mjölk till just gnocchi…
Jag vinkar adjö till Aidan, Emme, Vincento och Frances som nu börjar sin färd ner till sitt hus på Gotland och farfarshjärtat får lite kramp då jag tänker på vägens alla faror. Men jag slänger en bön mot skyn om beskydd och längtar redan tills de återvänder.
En gång i tiden önskade min syster Myriam (blondinen i rött) en permanet. Mamma som även var hemmafrisör (vem har råd att skicka 6 ungar till frisören?) lovade henne och där började mina tårar. Det tog åtskilliga utbrott innan mor lovade att jag också skulle få lockar. Det var bara det att Myriam hade typ katt-hår och mitt var latent lockigt. Min permanent blev en afro och min syster fick blott en böj. Då det var dags för familjefotografering så tvingade mamma mig att få håret upprullat på stora spolar så att jag inte skulle framstå så artificiell. Så då som nu har mor och jag gått hand i hand men typ likadan frisyr. Amen.
