@tv4 Stockholm i natt ❤️ Petra Marklund hyllar vännen Peter Jöback i Vilket liv! #vilketliv #peterjöback #petramarklund #stockholm ♬ originalljud – TV4
Kategori: Qui
En klassiker levereras
Idag levereras en klassiker till oss. Det hela rör sig om en ”Saft-Maja” men med en viss uppdatering – denna fungerar även på induktion!
Jag har kvar några påsar hackade rabarber från vår höstrensning i Tallberg och dessutom några liter svarta vinbär. I ETT NAFT har jag sedan kokat råsaft till vintern, med blott en gnutta socker i. Det ska liksom vara lite surt för att kroppen ska ruskas igång lite och minnas sommaren och alla vitaminer. Man får dock vara lite försiktig då man tappar upp saften, för den är lava-varm.
Det är onsdag, det är mitt i veckan OCH ett nytt avsnitt av ”Slow Horses” finns att beskåda på Apple Tv. Kvällen är räddad!
Ett minne levereras
Idag får jag en bild av mig själv från en tid jag knappt kommer ihåg. Det är en kund som kommer med bilden men avsändaren är från Maja som sjunger i den kör hon dirigerar. Jag vet att Maja var superduktig på att dansa och en gång så sydde vi jazzbalettkläder (mina var gröna och vit-randiga, hennes rosa och vit-randiga) och så uppträdde vi i en cool jazzbalett på en julshow på Hermelinsskolan. Så här i efterhand så misstänker jag att det bara var vi som tyckte vi var coola, men vad gör det. Vi var coola. PUNKT SLUT!
PS: JA, det är mina egna lockar. På den tiden hade jag dubbel hårmängd och så här såg mitt hår ut förut. Jag är lockig fortfarande men jag sträcker liksom ut dem nu för tiden.
Tack för åteblicken Maja!
Alla dessa underbara roller
Så många roller man får förmånen att spela i sina dar. En lördagkväll som premiärlejon på Norrbottensteatern, skålandes (i alkoholfritt) med finaste Jessique och morgonen efter som P.t till finaste Amoranda. Det är nu söndag och jag iklär mig farfar-rollen för barnbarnen bjuder på fika.
När aftonen kommer så tar jag mig an garderoben min och blir Feng shui-Mió. Zeb har vart ett föredöme och rensat ut och jag går efter som hans lärljunge. Så där ja, en lättnadens suck pyser ut från mitt inre då 20% av mina kläder packas för avfärd till ”Röda Korset”. PS: Kan jag nu få övergå till att bli soff-hängar-Mió och fortsätta se min serie?
Näktergalen MMMMM
Idag är det premiär. Norrbottensteatern sätter upp en musikföreställning om Sveriges första superstjärna och musik-export – Jenny Lind! Föreställningen är döpt till ”Näktergalen” och Jenny brukade kallas just för det – ”Den svenska näktergalen”. Betyg: MMMMM
Karin Paulin (som jag har fått äran att sjunga duett med tidigare) spelar Jenny som vuxen, med en ny och mäktig stämma jag aldrig hört förut. Wow. Detta tillsammans med starkaste teamet, Kristine Gulbrandsen och Hanna Edh som axlar andra perioder i Jennys liv. De turas även om att gestalta andra personer som cirkulerar runt Jenny som t.ex den underbare H C Andersen.
Med en fantastisk orkester (Tomas Isacsson är ett geni!) så berättar de en för mig okänd historia om denna näktergal och man blir både berörd och imponerad av denna ensemble.
Angående den 7 mars 1838 (Då hon får rollen som ”Agatha” i ”Friskytten”/ hennes genombrott) så säger Jenny några ord som fastnar, några ord om att hitta sin plats i livet, hitta hem: ”Jag steg upp såsom en människa och lade mig som en annan. Jag hade funnit vari min styrka bestod”
Intravenöst motgift
Idag gör jag något otippat nytt.
Efter min andra sväng av Covid så är jag märkbart decimerad, ja den första gången blev jag bara snorig. Men nu, så där tre veckor efter andra omgången så är jag fortfarande lite energifattig TROTS en semester i bakfickan.
DÅ (idag) provar jag på ett motgift hos Anki på Bozza. Först en shot B12 i skinkan, sedan ett vitamindropp som ska få hela kroppen att resa sig från graven. Jag (Lazarus) är redo! Vad är det då jag fått i mig intravenöst? JO:
Den dagliga dosen D
Först har väderrapporten lurat i oss att moln var på väg in men den visar sig vara gravt missvisande. Istället så blir dagen på stranden lååång idag, ja förutom en lunch-dejt med Becka så planar vi ut där bland stenarna och insuper en sista dag av vitamin D. I morgon åker vi hem och det är nu man ska lagra energi inför den kommande vintern.
Jag får dystra meddelanden från Sverige om både minusgrader och frost, men jag är egentligen inte rädd för kylan – mer för mörkret…
Efter 10 dagar med UNDERBAR mat och UNDERBARA möten så känner jag att jag glatt kan packa ihop min ryggsäck och bege mig norrut men vi har faktiskt mer än en halv dag kvar här i morgon, ja planet går först vid 16:00.
Må gott mina läsare och så hörs vi!
