Isolde & Hubère Evanne

Flygresan sydväst går som en dans och plötsligt står vår vackre son Armand där med öppna armar och tar emot oss på flygplatsen. Hans fru Ingy öppnar dörrarna till deras nya lägenhet (de har nyss installerat ett nytt kök och KÄMPAT för att bli klara till vår ankomst) och så får man då tillsist träffa barnbarnen! För sex månaders sen föddes vår yngsta barnbarn Hubère och honom träffar vi för första gången.

Zeb lagar kvällens middag (det blir en av hans paradrätter – lasagne) och jag passar på att läsa böcker för storasyster Isolde.

När klockan är 22.00 är team Evanne helt slut och vi skyper ner i soffan och jag drömmer redan om morgondagens äventyr. Jag vet redan nu att den innehåller hummer.

En långt-ifrån-fest & två eldfåglar

Nej det är ingen vanlig dag, för det är Aidan & Amorandas födelsedag. Aidan är på Gotland i sin sommarstuga och Amoranda är hos sin mor i Ystad. Vi facetimar och gratulerar men längtan efter att få återses är stor.

Vi bestämmer oss för att fira dem ändå och köper förrätts-ostron och en kalvstek och njuter av vår varmaste dag hittills (det var 34 grader då jag vår ute och spatserade idag/ farbror höll på att få dåndimpen)

https://www.instagram.com/p/CEW8elSnkUK/

Ni som följt med mig i mitt bords-trauma från gårdagens blogg vill jag nu bara låta meddela att jag åter andas typ i normal takt. Hur det kommer sig? Jo efter vårt marmorerande och en bladgulds-tanke tog jag idag en ensam promenad till en antikaaffär i andra delen av staden OCH DÄR STOD VÅR BORD. Det andas lite asien, lite rokoko och väldigt mycket vår lägenhet. Yes!!!

Jag tänker det är magiska eldfåglar som någon en gång för länge sedan handmålat dit och tackochlov så ligger en skyddande glasskiva över (+ Zeb har nu lärt sig att varma popcorn-pannor inte hör hemma på glasbord)

Slutet gott, allting gott…

För det är ingen vanlig dag

… nej det är min mans födelsedag!

Tror inte jag hinner blogga idag då en kalas-bastuflotte full med fest, vänner & kallbad hägrar.

Uppdatering: Det blev inget kall-bad, nej det var 20 grader varmt i vattnet runt ”The floating Sauna” Där samlades 14 VIP-gäster, alla med sitt bidrag till festen. Själv stod jag för högrevs-burgarna med lök, jalapeños, cheddar, basilika, tomat etc. Men det fanns bubbel, vin, chips, tårta och ett bubblande skratt vart man än vände sig. Bastun var otroligt skön och man kunde hoppa från en trampolin på taket. Tack älskade Zeb för en FANTASTISK fest. I love you!

https://www.instagram.com/p/CEKWNMlHT0E/

Vi lägger pussel…

Dagen har en knorr då jag ska möta stora-syster Zuzette på kvällen. Jag bjuder ut henne på Cgs (vilket blir billigare än anat då hon ska jobba natt och inte kan dricka vin) och vi tar ikapp om de vedermödor och glädjeämnen som inträffat på sistone.

Efter att ha läst boken ”Allt jag fått lära mig” så bollar jag fragment av barndomsminnen med henne och jag försöker lägga ett pussel av allt, för att se vad allt föreställer…

Det blir ingen hel bild, ja det verkar som om pusslet tar olika skepnader beroende på vem som beskådar det hela. I slutändan så bestämmer jag mig för att jag är tacksam för att jag blivit just jag – och kanhända så blev jag just denne man pga vad som kom att bli min bakgrund. Vi har alla en väg att gå, så njut av vägen och de stora och små glädjeämnen den för med sig. Amen.

Den olidliga längtan

Min längtan efter barnbarnen stiger i takt med oron inför att Norge fortfarande blockerar svenskarna.

PS: Läs gärna denna artikel från The Telegraph (bifogar en google-translate-översättning i kommentarer)

Ja två av mina barnbarn bor ju där och jag LÄNGTAR så efter min Isolde och min lilla Hubère (som föddes i mars och som jag aldrig ens sett!!!)

På Gotland bor halvårsvis Vincento och Frances och de flyttar åter till Luleå i Oktober, så det känns ju lite bättre.

Jag får en hälsning från Vincento idag och jag blir glad ändå ner till tårna!

https://www.instagram.com/p/CEBtfVCnmX9/

Ett mitt-i-veckan-galej/ trauma

Vi bjuder över min syster Mary-Lou och hennes man Ron på middag. Eftersom det inte händer så ofta så bestämmer jag mig för att göra mig till extra mycket. Jag skivar upp entrecôte, jag kokar en champinjon/ kantarell/ lök-rödvins-sås och gör en god sallad med pinjenöt. Jag halv-kokar potatis för att sedan trycka sönder dem en smula och sedan ugnsgrilla dem med vitlök och rosmarin. Ett fint rödvin är dekanterat och nu anländer gästerna/ stekning kan börjas.

MEN. Just då vi ska börja äta så ringer Amoranda som är på väg till sin mor i Skåne. JAG HAR gått igenom allt från munskydd till att det nya bytet sker i en annan hall men Amoranda har av misstag lirkat sig ut ur området och nu är vilse i Sky-City!!! Eftersom det är mycket tight till hennes flight till Sturup så får jag en mindre panikattack och Zeb får ta över och med hjälp av Face-time guida en tokspringade unge genom säkerhetskontrollen och till gaten (som just håller på att stängas)

Jag är säker på att maten, vinet och sällskapet var bästa tänkbara men jag har absolut inget minne av något förutom Amorandas skräckfärd på Arlanda. OMG.

7/14

Vaknar rätt tidigt (06.30) samtidigt som mor och far intar sin andra frukost. Det var ett tag sedan jag besökte dem och jag kommer faktiskt inte ihåg när jag tillbringade så här mycket tid med dem utan att det var någon annan här. Mor behöver verbal nutids-orienterad stimulans eftersom far (med ena foten i demens) nu fastnat i det-var-en-gång. Den massiva mäng av jakthistorier som han har på sin lyra har nu krympt ner till ett fåtal och jag har nu hört dem alla – om och om igen. Älskade pappa…

Fotoalbum är till för att minnas och vi betar av några stycken till mina sinnen är så till brädden fulla att mina tinningar börjar stasa sig. Eftersom far jobbat som skulptör och ornament-tillverkare på ett orgelbyggeri så är det rätt många alster som finns förevigade. Själv njuter jag mest då jag får se album då de var unga, ja från den tid de träffades och då vi vår små. Jag hade ingen aning om att vi hajkade runt så mycket. Kanske blev detta kuskande för mycket då vi till slut blev sex syskon..?

Jag klipper mor och far och sedan blir det dags för fotografering.

https://www.instagram.com/p/CDEUNuanW_t/

PS: Jag vet inte vad kvällen har i beredskap men jag har RuPauls Dragrace som säkerhetsåtgärd.

6/14

Jag jobbar blott halv dag idag och spenderar resten av dagen med min familj. Amoranda och jag besöker först hennes mormor och morfars grav och sedan bär kosan till hennes farmor och farfar (dock utan henne = hon har flyg-fä-panik vilket är oförenligt med min hemby) En älg-ko med en kalv klafsar helt plötsligt framför bilen och det är tur jag kör så sakta så jag hinner stanna. Landsbygden alltså!

Väl framme i Tallberg så överöses jag med kärlek, konversationer och palt. Jag vet att min min Pt helt klart kommer att opponera sig mot mitt intag av 4 paltar och fläsk, men det var liksom det som bjöds. Galet gott! Ja vet inte vad kvällen bjuder på, ja det är blott här som jag brukar se ”På spåret” men jag vet inte om det går fortfarande. Ha en underbar helg mina vänner.

Finalen

Sista dagen i Nice firas likt alla andra våra semesterdagar med att göra det man älskar mest.

Det blir ett spinningpass, det blir shopping (omg jag kan inte visa det inhandlade nu, då det är till en kommande videoinspelning) Det blir bad, bar och Zeb lagar en underbar avskedsmiddag.

Vi spelar slutligen kort och jag gör mitt bästa med att försöka hålla ögonen öppna så länge som möjligt. Det går si så där, men då jag somnar så är jag så nöjd och så tacksam för allt jag fått vara med om.

Tack Zeb, Bec och Ginger för alla underbara händelser, som nu ska omvandlas till underbara minnen. I love you!

https://www.instagram.com/p/CCqKTSMHz-v/

Och så kom de alltså – min allra käraste syster Bec (numera turkos-hårig) och hennes flickvän Ginger. Hurra!

Vi har bara tre dagar tillsammans innan det är dags att åka hem (de stannar kvar) men vi får göra det bästa av det.

Låt semester del 2 börja!