Minstingen på besök

Det är nu måndag och jag är fortfarande groggy av denna helgs alla upplevelser. Först och främst så var ju ”minstingen” Armand hemma i Sverige och tillsammans med honom så for vi till Donkens studio för att spela in låtar till höstens föreställning på teatern. Hur det gick? Mina damer och herrar – denne unge man har en strupe av guld och det lät fantastiskt bra! I två av sångerna sjunger hela ensemblen och det är där det blir klurigt att få alla till en enhetlig rytmik i sångerna jag skrivit. Men jag tror banne mig att det gick. Tack för i helgen Armand – pappa och pappa saknar dig redan.

Vår i luften

Vädret fortsätter att agera vår och temperaturen ligger nu 18:50 på hela 4 plusgrader!!! Det kanske inte är så märkvärdigt där du bor, men för en Luleåbo är detta lite märkligt. Många oroar sig för påsken som bara ligger två veckor bort och att snön ska ha smält innan man fått fram skidorna.

Själv oroar jag mig för att Trumps bombande ska driva de ansträngda flygbolagen i konkurs (många flighter ställs in pga den höjda bränslekostnaden) och att det blir svårare att rymma sin kos. Igår bokade vi en resa till Italien i November. Lite Florens (och besöka vänner), lite Rom för att få lite storstad.

I Nice är det just nu i detta klockslag 15 grader och om två veckor sitter jag på min balkong med ett glas vin. Can´t waaait!

16 år

Idag förmedlar Facebook att det nu år 16 år sedan livet radikalt ändrade sig och vi hade sålt vårt stora hus på Östermalm och köpt en liten vindsvåning mitt i stan. I samband med detta så flyttade även våra två yngsta barn hemifrån.
Tänk en så övergripande förändring! Men livet har ju fortsatt i en liten annan form och idag möter jag vår dotter Amoranda för att träna på gym och sedan laga middag. I morgon flyger minstingen Armand in från Stavanger och på fredag ska jag på middag hos vår son Aidan.

Livet ändrar sig hela tiden och det gäller att göra kloka val och att smidigt följa med livet och inte emot. Må väl.

Måndag i studion

Efter jobbet åker jag direkt iväg till studion igen. Nu ska jag och Donken (vår inspelnings-producent) gå igenom all stämmor och se att allt stämmer. Det tar några timmar och mina ögon är torra och öronen trötta då jag åker därifrån. Men jag har en stor tro på att detta kommer att bli helt fantastiskt! Amen.

PS: På fredag kommer vår yngste son från Danmark och det är dags för vår duett.