Varje dag har nog sitt tema, bara man är uppmärksam nog att snappa upp det. Idag är mitt tema ”svart & vitt” och jag leker med dessa kontraster på mina kunder. Så kul!
En höst-rytm
Hösten håller i sig, tack och lov. Det är då rakt inte som i fjol då snön redan hade fallit för att sedan stanna kvar. Nej ännu glöder träden och det utlovas plusgrader så långt väderleken kan sia.
Jag försöker acklimatisera mig. Jag har liksom slängts från Nice till vardag, från Paris till vardag och helt plötsligt vet jag inte vad som är en vanlig vardagsrytm. Jag vet att den hör hemma i Luleå men jag är rädd för att missta vardag för tråkig, rädd att se en vanlig måltid som beige (speciellt då jag tänker på den goda kaninen med gräddsås jag åt sista dagen i Paris)
Jag säger till mig själv att vi liksom naturen har en rytm, att nu är det höst och att jag får gå in i mig själv en smula utan att klassas som trivial. Men kanske ändå, kanske behöver jag samla ihop kraft för att göra vardagen mer färglad. Ja se på träden.
Läs en bok
Jag insuper böcker. Efter en bedövande tråkig och oupphetsande bok (Keplers senaste, med fraser som ”Erik nickar och börjar dra ner hennes trosor över låren. En tråd av sekret glittrar mellan hennes kön och den fuktiga grenen. Vinden dånar i skorstenen. Han kysser det täta svarta håret och känner den syrliga doften från henne”) så har jag nu hittat något nytt och spännande.
Boken heter ”Avrättningen” av en debut från Danya Kukafka. Jag vet inte vart boken skall ta mig men än så länge är den MAKALÖS. PS: Anna Harling läser boken på Storytel och hon gör det förträffligt! Jag har även påbörjat ”riktigt” bokläsning med en gay-YA-bok vid namn ”All that´s left in the world” och framför mig väntar ”Ingen” av Pascal Engman (bok nr 7 i den säpnannade Vanessa Frank serien) Läs!
Home
is where
the heart is
Paris – Luleå
Det är dags att åka hem nu, det är dags att lämna denna fantastiska stad och bege sig hem mot Luleå. Men Paris finns ju kvar och med öppen famn kommer den att ta emot oss även nästa gång.
Mina benhinnor värker, ja vi har gått 20.000 – 30.000 steg varje dag och nu behöver mina ben vila sig. Vila mig behöver jag även från folk, ja hur mysigt nu än Paris är så är det otroligt många människor på en liten yta. T.ex när vi tar RER-tåget mot flygplatsen. Jag är förberedd på trängseln men får ändå panik. Jag försöker andas sakta, det går sisådär.
Men hem tar vi oss och just nu tvättas kläder och vi förbereder oss för en helt vanligt morgondag. Amen