Ett mitt-i-veckan-galej/ trauma

Vi bjuder över min syster Mary-Lou och hennes man Ron på middag. Eftersom det inte händer så ofta så bestämmer jag mig för att göra mig till extra mycket. Jag skivar upp entrecôte, jag kokar en champinjon/ kantarell/ lök-rödvins-sås och gör en god sallad med pinjenöt. Jag halv-kokar potatis för att sedan trycka sönder dem en smula och sedan ugnsgrilla dem med vitlök och rosmarin. Ett fint rödvin är dekanterat och nu anländer gästerna/ stekning kan börjas.

MEN. Just då vi ska börja äta så ringer Amoranda som är på väg till sin mor i Skåne. JAG HAR gått igenom allt från munskydd till att det nya bytet sker i en annan hall men Amoranda har av misstag lirkat sig ut ur området och nu är vilse i Sky-City!!! Eftersom det är mycket tight till hennes flight till Sturup så får jag en mindre panikattack och Zeb får ta över och med hjälp av Face-time guida en tokspringade unge genom säkerhetskontrollen och till gaten (som just håller på att stängas)

Jag är säker på att maten, vinet och sällskapet var bästa tänkbara men jag har absolut inget minne av något förutom Amorandas skräckfärd på Arlanda. OMG.

7/14

Vaknar rätt tidigt (06.30) samtidigt som mor och far intar sin andra frukost. Det var ett tag sedan jag besökte dem och jag kommer faktiskt inte ihåg när jag tillbringade så här mycket tid med dem utan att det var någon annan här. Mor behöver verbal nutids-orienterad stimulans eftersom far (med ena foten i demens) nu fastnat i det-var-en-gång. Den massiva mäng av jakthistorier som han har på sin lyra har nu krympt ner till ett fåtal och jag har nu hört dem alla – om och om igen. Älskade pappa…

Fotoalbum är till för att minnas och vi betar av några stycken till mina sinnen är så till brädden fulla att mina tinningar börjar stasa sig. Eftersom far jobbat som skulptör och ornament-tillverkare på ett orgelbyggeri så är det rätt många alster som finns förevigade. Själv njuter jag mest då jag får se album då de var unga, ja från den tid de träffades och då vi vår små. Jag hade ingen aning om att vi hajkade runt så mycket. Kanske blev detta kuskande för mycket då vi till slut blev sex syskon..?

Jag klipper mor och far och sedan blir det dags för fotografering.

https://www.instagram.com/p/CDEUNuanW_t/

PS: Jag vet inte vad kvällen har i beredskap men jag har RuPauls Dragrace som säkerhetsåtgärd.

6/14

Jag jobbar blott halv dag idag och spenderar resten av dagen med min familj. Amoranda och jag besöker först hennes mormor och morfars grav och sedan bär kosan till hennes farmor och farfar (dock utan henne = hon har flyg-fä-panik vilket är oförenligt med min hemby) En älg-ko med en kalv klafsar helt plötsligt framför bilen och det är tur jag kör så sakta så jag hinner stanna. Landsbygden alltså!

Väl framme i Tallberg så överöses jag med kärlek, konversationer och palt. Jag vet att min min Pt helt klart kommer att opponera sig mot mitt intag av 4 paltar och fläsk, men det var liksom det som bjöds. Galet gott! Ja vet inte vad kvällen bjuder på, ja det är blott här som jag brukar se ”På spåret” men jag vet inte om det går fortfarande. Ha en underbar helg mina vänner.

Finalen

Sista dagen i Nice firas likt alla andra våra semesterdagar med att göra det man älskar mest.

Det blir ett spinningpass, det blir shopping (omg jag kan inte visa det inhandlade nu, då det är till en kommande videoinspelning) Det blir bad, bar och Zeb lagar en underbar avskedsmiddag.

Vi spelar slutligen kort och jag gör mitt bästa med att försöka hålla ögonen öppna så länge som möjligt. Det går si så där, men då jag somnar så är jag så nöjd och så tacksam för allt jag fått vara med om.

Tack Zeb, Bec och Ginger för alla underbara händelser, som nu ska omvandlas till underbara minnen. I love you!

https://www.instagram.com/p/CCqKTSMHz-v/

Och så kom de alltså – min allra käraste syster Bec (numera turkos-hårig) och hennes flickvän Ginger. Hurra!

Vi har bara tre dagar tillsammans innan det är dags att åka hem (de stannar kvar) men vi får göra det bästa av det.

Låt semester del 2 börja!

I väntans tider

Söndag. Det är sista dagen som vi är för oss själva, ja i morgon kommer min syster Bec hit tillsammans med sin flickvän Ginger. Jag läääängtar och gör små improviserade danssteg på vårt marmorgolv.

Jag handlar bio-champange och städar, ja i morgon bitta landar det. Hurra!

Dagens I-landsproblem

Jag är rädd att jag kommer att bli lika förvirrad som min far, ja det känns som om jag är en bit på vägen. Förlägger glasögonen, boken, portmonnä osv hela tiden. Eller är det för att jag är på ett ”nytt ställe” och inte har hunnit inrätta rutiner kring vart jag lägger mina saker?

Av min mor har jag fått anlagen för Hallux Valgus, ja efter min löpning/ spinning/ alla promenader så värker mina fotknölar = hate it!

På stapplande ben

Den träningsvärk jag ådrog mig i lördags börjar tack-och-lov släppa taget och jag kan numera gå nedför trappor utan att vara rädd att benen plötsligt ska vika sig…

Idag kommer Aidan, Vincento och Frances hit på middag (Emme packar för Gotlands-resan) och vi käkar köttgryta med blomkåls-mos, spelar boll, provar löständer och försöker desperat hålla kvar #teamevanne andan.

Visst FaceTime finns, men inte får jag några pussar av Vincento där… Men snart är det oktober igen och mina ungar kommer åter. Snyft…

Fredags-feeling

Det drar ihop sig för unga familjen Evanne att bege sig till sitt andra hem på Gotland…. Ja har man två boenden så måste man försöka ge båda ställena en chans. Jag beräknar se dem här i Luleå igen lagom till den första snön (lite pessimistiskt/ oktober) och vi gör upp en plan att försökta träffas ofta nu. Denna fredag börjar med en barnvakt efter jobbet:

https://www.instagram.com/p/CBDuxa3H_Bb/
https://www.instagram.com/p/CBDwuBMHEC-/

Aidan kommer sedan hem från jobbet och bjuder på en skaldjurs frossa och jag vill INTE ATT DE SKA RESA. INTE INTE INTE. Men jag säger det inte, för jag vill egentligen att de ska resa och följa sitt hjärta. Som jag gör med mitt… Varje sekund blir dyrbar med våra barnbarn Vincento och Frances och varje ordväxling blir viktig av de vi delar med Aidan och Emme.

Ta vara på varandra. Ibland har vi varandra för jämnan, ibland blott i sjok – men inget är bättre eller sämre. Kom dock ihåg att värdesätt det som ges…

Helgens bestyr

OM allt går som det ska, denna soliga lördag, så har vi vid det här laget tagit oss till Kalix och till Frevisören Camp & Resort. Där har vi (moi, Zeb, Jossie, Toby, Mian & Niqo) hyrt två stugor, ämnar dinera och dessutom basta + bada i Kalix skärgård. Tjoho!

Mer om denna happening får jag återkomma med om i morgon, men i väntan på det så tar jag er istället med till familjen Evanne och på gårdagskvällens sushi-frossa då Zeb (master-sushi-chef) och jag (the slave) bjöd på sushi-bricka och barn-bus. Mycket nöje!

https://www.instagram.com/p/CAzFy7znEbe/