Det är fredag och vi samlar ihop lite vänner. Chaka-L, Chrystella, Malou, Jossie, moi och Zeb – ja det är kultur på gång! Vi har biljetter till Norrbottensteaterns föreställning ”Slick” och förväntansfulla slår vi oss ner och inväntar vad det nu är som ska komma.

Jag är liksom inte beredd, ja jag har inte googlat på mig nåt info – men jag blir ändå liksom glad. En stand-up-dans-dragqueen-show som tar oss med till en självgod man 2024. Som bäst är när showen blir sorgsen och vingklippt. Som när hen inte får stånd eller orkar disco-dansa en hel kväll. Som ett minus en på tok för lång monoton öppnings-scen samt att folk håller på att skratta ihjäl sig även då det är sorgligt. Jag funderar på om jag kanske missförstått något eller om de har…?

Hur som helst är jag glad att jag kom även om jag vaknade 04.00 och liksom behöver vila. Jag fick vila med mina vänner och i vissa scener av ”Slick” och är nu redo för lördagen. Amen.