mio

Korv, konst & kreativitet

Qui, Team Evanne

Eftersom det inte blev någon barnbarns-eufori igår så tar vi ikapp idag. Ja vi blir bjudna på korv-grillning i förorten och vi kisar i solljus och njuter av familjen.

Vincento vill sedan visa oss en portfolio av sina teckningar och jag blir så betagen av hans verk. Helt plötsligt så är jag tillbaka i pappas ateljé och vi målar ihop. Han berömmer mig så mycket för mina former och färger och jag växer av allt beröm. Nu är det min tur att strö eloger och jag hoppas att han tar till sig dessa applåder och förstår att han hör hemma vid sina pennor.

Efter korvfrossan och konstutställningen så är det min tur att skapa och jag åker till min studio för att färdigställa låt nummer fyra från nästa projekt som nu bytt namn och heter ”I dur & moll längs Vitåälven”.

mio

Nu som då

C'est la vie, Qui, Team Evanne

Idag är det tänkt att barnbarnen ska sova över, men plötsligt blir de sjuka och där står vi med barn-teaters-biljetter och ser frågande ut. Vi donerar biljetterna till en barnfamilj och styr om och det blir middag för Zebs bror, hans flickvän och vår dotter Amoranda istället. Ibland känns det som ljusår sedan (till höger i bilden) då våra egna barn bodde hemma och man styrde upp allt från väckning, frukost, ivägskickning till skola, läxläsning och nattning – och ibland känns det som ingen tid alls har flytt. Nej vi kör nästan på i nästan samma anda nu som då, det är bara de vi sköter om som växlar. PS: I love it!

mio

En grinig gammal gubbe

C'est la vie

Jag har tagit ledigt denna förmiddag pga gårdagens fest. Det visar sig vara ett klokt val då jag vaknar upp vid 06.00 då en av gästerna (som tuppat av under festen) vaknat vid liv och det blir espresso-frukost. 11.30 massage = Japp ett klokt val. Men, inom mig så bor denna dag en grinig gammal gubbe. Soundtracket invid är mitt. Vacker och lynnigt på samma gång.

Då kvällens planer förändras (allt från en förlorad tand till trötthet) ger jag själv upp, avbokar restaurangen samt biter mig själv armen. Den grinige gubben växer till sig. Chrystella som dock fattat galoppen ringer (jag vägrar att svara så hon textar) ”sluta sura, kom och drick bubbel” Den grinige gubben försvinner och jag klär mig fint och blir snäll igen. Vi äter lyx-buffé och dricker bubbel.

Allt är bra nu. Låt helgen öppna sig!

mio

En fredags-torsdag

Bon appétit, Friends

Denna torsdag blir fredagslik då Zeb bjuder på vietnamesiska vårrullar och våra dörrar öppnas. In kommer gamla godingar som Jossie men även helt nya och halv-nya vänner.

Så vi rullar våra knytten (med risnudlar, inlagda champinjoner, kimchi, inlagd ingefära, rostad tofu, morötter, koriander, mynta, jordnöts-sås, chili och räkor) och dricker vårt vin och vi pratar om vart vi kommer ifrån och jag försöker ringa in nykomlingarna – vem de är.

Jag vet inte vad klockan är då gästerna beger sig hemåt men jag tackar Gud för att jag är ledig i morgon förmiddag/ vinet bet på min kropp denna kväll (jag skyller på 5 gym-dagar på raken) Tack älskade Zeb och kära vänner för denna afton. I love you.