De två små kockarna

Många saker går i arv, många saker lär man sig på vägen. Men eftersom barnbarnen Vincento och Frances pappa är kock så tycker jag att det är tid att lära småpojkarna glädjen med köket.

Idag lagar vi till en smet och ska bli både förrätt och efterrätt. Plättan fylls först med en stuvning av champinjon, lök, bacon, vårlök, grädde, persilja, västerbottensost, lime, chili för att sedan ugnsbakad lite.

Efterrätten fylls med grädde, jordgubbssylt och blåbär och lyckan blev förstås stor hos de små barnbarnen.

Tack för att jag får ha er vid min sida, tack för att jag får vara er. Idag har vi även lekt pappa, pappa, barn för att få lite hbtq in i vardagen.

28 år senare

Idag är det ju den riktiga ”alla hjärtans dag” även om jag tog fel på den och firade den igår. Men efter jobbet och gymet så har min man lagat middag åt mig och vi låtsas att det är redan är helg och öppnar sedan en flaska Champagne och moffar som efterrätt i oss löjrom. Mmm.

Jag försöker räkna ut hur länge vi vart tillsammans nu och kommer fram till att det nog är 28 år. Tänka sig vad tiden går. Här är en bild från vår start, ja vi tog dem samtidigt i en fotoautomat någonstans. Finns det fotoautomater fortfarande?Nåväl, I love you Zeb och tack för denna dag.

Bakisdag/ ”alla hjärtans dag”

Jag vaknar upp med oklara minnen av gårdagen, ja Mi och P-nilla bjöd inte bara på en spektakulär måltid – nej det bjöds även på Champagne, rött vin, vitt vin och konjak!!!”

Hur som helst så hade vi en otroligt rolig kväll och mina smaklökar än än idag i eufori efter pilgrimsmussels-förrätten och den underbara torsk-huvud-rätten.

Idag så är jag inte bara bakis nej jag tar också fel på dagen och sänder ut en inbjudan till alla-hjärtans-familje-lunch (det är i morgon får jag lära mig) Nåväl det blir taco, vilket är något jag sällan gör då jag inte är så förtjust i det mexikanska köket. Men med lite knep och knåp (hackad färsk ananas var för övrigt toppen) så tar inte den äckliga taco-kryddan över. Ha en underbar dan före alla-hjärtans-dag nu. Amen.

Tacksam torsdag

Vi har mycket att vara tacksamma över och idag är jag tacksam för att vi har fullt hus på jobbet (trots omicrons härjningar) Zeb slutar tidigare från jobbet och åker och hämtar barnbarnen från förskolan och lagar middag till mig, Aidan och Emme. Mmm.

Jag får tid till bus (Vincento säger ett tydligt nej till att jag inte får gnaga på honom, men pussar går bra) och även till ett spänningsmoment. Ja Frances får en lång sticka i foten och vi hjälps alla åt att dra ut den medan han heroiskt härdar ut. Stickor är det värsta som finns (har själv ett chiliflakes som av misstag trängde in i fingret när jag dammade av diskbänken. Det är ännu kvar och ömmar. Behöver jag opereras?)

Tack torsdag!

Där snöänglarna fortfarande flyger

Jag sover min djupaste sömn då jag är hemma i Tallberg. Kanske är det den stora tystnaden, kanske är det mörkret eller vedbrase-värmen. MEN just efter 07.00 så hämtas jag av sonen Aidan, min syster Zuzette och barnbarnen, ja det där dags för en skoterutfykt.

Knappt vaken så får jag hålla om småpojkarna där vi skumpar fram på skoter-kälken genom Tallbergs skogar (Frances döper skogen till hans favorit-skog, medan Vincento tror att han gillar Trollbergs-skogen bättre)

Det görs snöänglar och skrattas och sedan kör vi hem till gammelfarmor för frukost och för att sedan ta itu med en söndag full av barn, takskottning och paltätning.

I en faluröd stuga

Efter jobbet så tar vi de vita vägarna nordväst, mot min hemby Tallberg. Där väntar en överförtjust moder, ja huset är redan fullt då Aidan, Emme och våra barnbarn Vincento och Frances redan anlänt.

Det blir ett underbart skådespel då generationer möts och det råder full kärlek i det faluröda huset. En bastu eldas varm och Aidan, Zeb och Vincento tar den i besittning samt att de snöbadar.

En liten Frances ångrar sig i sitt val att hoppa bastun och knackar på:

Frances & farfar pottränar

Det har nu vart två veckor sedan jag träffade barnbarnen Vincento och Frances. Man kan tro att det inte händer så mycket mycket på 14 dagar, men då bedrar man sig.

Frances har fått ett mycket klarare språk och är nu så gott som blöjfri då han är hemma. Idag då jag var barnvakt så vägrade han dock att gå på pottan utan krävde att förskole-blöjan skulle få stanna kvar. Storebror Vincento var inte nöjd med förloppet och inte heller över min slappa attityd.

Älskade barnbarn, ni är dagens höjdpunkt!

Jul i Tallberg 2021

Mamma (84!) ska denna dag predika i Tallberg Kapell och vi kör den slingriga 90-minutersvägen dit i sällskap av podden ”Flashback forever” samt ett makalöst vitt landskap. Jag hinner snabb-föna henne innan hon äntrar scenen (klippning vankas under eftermiddagen) och sedan kör allt igång. Min orepeterade sånginsats samt tramp-orgels-bidrag ställs tacksamt in då en ny kantor med en sjungande fru tar vid = julfrid.

Efter kyrkkaffet så blir det alltså frisering av 2/3 av Tallbergs fasta innevånare. Ja även traktor-Göran får sig också en däng av saxen. På mors spis puttrar sedan älgskav och ren-köttbullar, en julskinka och sill – ja julen återvänder med full kraft.

Vi tar sedan farväl till min kära mor, kör därefter med viss älg-rädsla hem i mörkret (vi har krockat med älg 2 gånger på denna väg!!!) öppnar en flaska Champagne och firar att det svenska julfirandet nu är över.