Ett nyp av Kung Bore

Kung Bore nyper mig i kinderna då jag tar min sedvanlig morgontur. Det är bara 14 minusgrader men luften bär liksom på fukt och det känns mer som 20. Bore förser mig även med fantastiska is-ögonfransar och snön under mig knarrar där jag går fram.

På salongen har energin ökat, ja alla vill bli fina i håret och telefonen ringer i ett (fast vi har ju redan fullt) Jag märker att jag gör en motsatsrörelse till stressen och den höga volymen, ja jag rör mig lite saktare, pratar lite saktare och det funkar liksom i mitt Universum.

PS: Igår såg vi den nya Bondrullen… Trots väldigt bra kritik så måste jag säga att 75% inte bet på mig. Vad tyckte ni?

Word of advise

Jag är uppväxt med frasen ”räkna till tre” i händelse av ilska/ handling. Nu är det så att jag (likt min i graven vilande far) endast brister ut i ett sjuhelvetes utbrott typ var femte år (i nödvärn) så jag har liksom aldrig praktiserat detta räkne-råd.

MEN jag har ändrat om frasen till ”andas tre djupa andetag” och det biter på allt. Om jag vaknar upp i natten och har svårt att somna om så andas jag tre super-sakta andetag och somnar direkt efteråt. Om jag bränner mig eller gör mig illa, känner ett sting av vrede eller irritation så gör jag likaså.

Om jag är gravt kissnödig och toastolen är blott fem minuter bort så drar jag sakta in syret i väntan på att blåsan ska släppas fri. Tänk att man ska lära sig att komma ihåg att andas…

PS: Min mor har ett annat råd att komma med. Om hon stöter på motstånd så löper en räddande fras genom hennes huvud. ”Psykiskt sjuk”. Ja enligt henne så måste det röra sig om ett tragiskt hälsotillstånd om man inte tycker och handlar som henne. Word of advise

Monday

Ett tåg har satt spurt mot julafton och det har nu kommit upp i en sådan fart att inget kan stoppa den. Ja vi jobbar i jul-yra och försöker att inte addera något extra på kvällarna för att räcka till.

Det är Lucia idag men själv har jag inte sett minsta skymt av någon stjärngosse, inte heller någon lussekatt. Men men, klockan är 18:50 och jag kommer INTE att gå och lägga mig denna tid. Det finns gränser. INTE innan barnbarnen, där går gränsen.

Ansiktet på en trött man

Jag skyller på mitt ryggskott (som börjat ebba ut) MEN jag blir så trött-irriterad på vaccin-motstånds-nytändningen. Det har gått bra tills man förstått att man då inte kan resa runt i världen, inte gå på teater eller sportevangemang, så nu jäklars. I början av pandemin delades foliehattsinfo om 5G-masternas samverkan med vaccinet och sedan kom några tokar (vars inlägg flitigt delades) om att vaccinet innehöll microchip som kunde styra och kontrollera oss…

Nu läser jag ”influensernas” upprop där någon jämställer vaccineringen med förintelsen. WTF!!! Andra opinionsbildare lägger ena dagen ut islamofobi och andra dagen vaccinfobi. Trött blir jag. Borde jag sova middag mer?

Så nu står vi här och har just hämtat oss från att inte kollapsa, som människor och som företaget Sverige. Vi klarade oss bättre än många länder och jag är så tacksam. Årets julklapp blir självklart vaccinsprutor till de länder som inte haft samma förmån som oss att skydda sig. Klicka t.ex här och hjälp till.

Stop/ Fix it

Alltså då och då händer det att kroppen säger stop. I mitt fall så hejdar den mig alltid i form av ett ryggskott och jag ser det som ett tecken att A: Fixa till det omedelbart hos en kiropraktor B: Ställa om livsföringen en smula. Ja ni som läser min blogg vet ju att livet vart extra extra massivt på sistone.

Så nu sitter jag här, lätt mörbultad av en duktig kiropraktor. Jag har fått träningsförbud (!!!) och Resorb-Sport-påbud.

Hur ska det gå?

Måndags-motstånd

Eftersom jag inte hann med träningen i förra veckan, samt att jag är ett vanedjur – så bromsar min kropp mig då jag idag sätter fart mot gymet efter jobbet. Ja nu reagerar den som om den aldrig rört på sig tidigare och jag vill hem och ha champagneprovning igen.

MEN jag förstår att det här är en fälla och trotsar mina instinkter och sätter igång med att köra igenom hela kroppen i 60 minuter. Nöjd och mör så konstaterar jag sedan att jag hade i rätt i att vara olydig och energi spirar från Haparanda och ner till Skanör.

Trevlig vecka på er nu. Gör motstånd om det gör er bättre, var olydig om det för er framåt. Amen.

Den fullspäckade vecka 47

Det är söndagen den 28 November och jag har överlevt ännu en vecka. Dessa senaste sju dagar har liksom vart ett helt år komprimerat och jag försöker summera.

Måndag: Utflykt med mamma till Kalix för att köpa glasögon på ”Synvillan

Tisdag: Jobb + Författarsamtal med Jerker Virdborg

Onsdag: Hårfix inför föreställningen ”Strålande Jul” som TV4 spelade in i Gammelstads Kyrka (sänds julafton 20.00) Tusse, Helen Sjöholm, Bo Kaspers Orkester, Anna Stadling, Anna Bergendahl, Frida Öhrn, Kalle Moraeus och Philip Jalmelid.

Torsdag: Jobb + releasefest för Normada + restaurangen Bao Street Kitchen. Dessutom pod-släpp med mig i ”Snacka om affärer” Lyssna!

Fredag: Jobb halva dagen, sedan lek och matlagning med barnbarnen Vincento och Frances.

Lördag: Jobb halva dagen, sedan party med Champagneprovning och Charader!

Söndag: Vi är här nu. Någon annan som är bakis? Jag har inte gjort många knop förutom en promenad och en kylskåpsstädning. Ikväll bakar vi pizza och tittar på någon fartfylld film.

Kära vecka 47, tack för att du hade att bjuda på. Vecka 47 – kom till mig med julefrid och lugn.